Vackra hästar

 

Från lördagens lördagsgodispåse på 1,2 kg, hade det på något underligt vis blivit ca 1 kg över.

Och det tryckte jag i mig igår. Jag varken skämtar eller överdriver, tyvärr.

 

Eftermiddagen och kvällen var som ett töcken i en svajjande sockerkurva. Kom till stallet helt orkeslös, omotiverad och stressad. Att jag skulle kunna komma på en enda bra idé att göra ihop med hästarna var oändligt långt borta. Så jag mockade och fixade, och sen tog jag bara in dom. 

 

Och så här gick det till:

 

Ronja och Brunette stod vid ingången som leder direkt in i stallet. Jag öppnade, och dom gick in till sina boxar.

Tama däremot vägrade gå runt stallet, utan stod vid den grusade ingången på andra sidan, och hennes vapendragare Arnaldo stod så klart intill henne. 

 

Jag: "Tama, gå runt! GÅ RUNT!! Men GÅÅÅÅÅHH!!!!"

Tittade ut och mötte Tamas oskyldiga blick: "Vad...? Jag förstår inte..."

Hon hade inte gjort en ansats att flytta sig en millimeter.

 

"Häh! Då tar jag väl in er den vägen då." Hämtade en grimma och grimskaft till Tama. Naldo fick gå lös. 

Öppnade grindhandtagen med vänster hand, höll grimman i den högra och försökte vränga på grimman på Tama utan att släppa grindhandtaget. Men jag hade visst ryckt åt mig hennes tajta grimma, så det gick inte. La ner grindhandtagen på marken och trädde på henne grimman ordentligt. 

 

Böjde mig sen ner för att ta upp grindhandtagen igen och faktiskt öppna ordentligt. Då fick Naldo för sig att det var fritt fram att gå, och då skulle Tama vara med och knö. Han tog ett steg, och hon tog ett halvt. Hela händelseförloppet, som utlöste kommande reaktion från min sida, bestod i bara just det; ett och ett halvt steg. Men jag blev vansinnig.

 

Från hukande ställning till straigh backbone position, på tårna, om blickar kunde döda, håret rätt upp, fradgaspottande, ryckte och vevade jag med grimskaftet framför hästarna samtidigt som jag röt:

 

Hästarna stannade upp och kisade lite för att slippa få en massa grimskaft i ögonen. 

Hängde upp handtagen på tråden och tog in dom. 

Direkt: DÅLIGT SAMVETE. 

Hästarna stod och tuggade som aldrig förr, och jag kom precis ihåg att dom inte fått nån lunch idag och var jättehungriga. 

Jag: "He he, nån som vill gosa...?"

 

Drämde igen stalldörren och åkte hem. Sur.