Fem och en halv timme i stallet
Och jag red inte ens.
Hur kommer det sig att man drar sig IN I DET LÄNGSTA för att exempelvis dammsuga, när man kan stå i timmar och sopa i stallet? Det gjorde jag igår, och jag hade inte bråttom.
Tama och Naldo fick gå fritt medan jag mockade deras boxar. Naldo valde att ställa sig i Ronjas box och bara chilla. Tama växlade mellan att kolla vad jag gjorde, och att springa bort till Naldo när han "huhuhuhuhu:ade" på henne.
När jag gjorde resten av stallet fick dom stå i sina egna boxar.
Lilla Tama Arbetsmyra. Varje kväll när hästarna kommer in och direkt börjar äta sitt hö, står hon helt stilla på helspänn och håller vakt. Tar en tugga. Ställer sig och lyssnar. Tar en tugga till. Vaktar. Varje kväll ser hon till att de andra får äta medan hon håller koll så att inga vargar eller andra faror hotar. Hon tar hand om.
Igår tränade vi inomhus. Det regnade och blåste så det gick faktiskt inte att vara ute.
Vi tränade på att flytta oss, och på "kom".
Det började med att Tama stegrade sig och slog ögat i en bjälke i taket.
Det slutade med att Tama ställde sig och åt medan JAG höll koll på vargarna.
Och mitt hjärta svämmade över av glädje!
Silversalva på ögat
Min söta undebara lilla ponny
Stallet
Snutt snutt
snutt snutt snutt
Fem och en halv timme i stallet försvann fortare än kvickt. Hade gärna stannat längre, men klockan blev tio på kvällen och stallägaren blev orolig att det hänt nåt. Att jag låg medvetslös i en av boxarna. Så jag avrundade och åkte hem.
Hann med att göra Tamas hovar, och dom är SÅ fina nu, herregud!!
Gillar verkligen upplägget på Tama och Arnaldos boende. Att dom nästan delar sovrum.
För deras del hade dom gärna rivit mellanväggen och varit ihop på riktigt även nattetid.
Men så här funkar alldeles utmärkt också.
