Vackra hästar

Tama, Naldo & Solsken

Centrerad Ridning - Så gick det

Mina hästar • Permalink • 1
 
 
Jag hade ju turen att få hem Lisa Johansson - Centrerad Ridning för en träningstimme häromveckan.
Som jag var TAGGAD. Stod och hoppade på stället när hon dök upp i eftermiddagssolen. 
 
Hade förberett Tama också. Sagt att hon skulle få träna sig ordentligt, visa sig från sin bästa sida. 
 
 
Och det gjorde hon till en början. Men den här träningen gick visst bara ut på att fokusera på ryttaren. Så Tama kände sig ganska snabbt förbisedd och utanför, och tappade gnistan. Ville inte alls gå ute på spåret och harva varv efter varv. I och med Tamas ointresse för träningen kunde inte jag heller träna. 
 
Efter ett och ett halvt varv i skritt/trav haltade hela resten av träningen, om man säger så. 
Istället för att träna försökte Lisa tipsa mig hur jag skulle få Tama att gå fram. Och för 650 spänn (drygt 10 kr i minuten) blev jag lite irriterad på upplägget. Om nu inte hennes metod att lära ut fungerar får hon väl komma på en annan. Teori hade till exempel funkat! 
 
Det enda hon hann lära mig var att jag inte skulle sitta alltför upprätt, utan mer som en hösäck. 
 
Bild 1 är alltså FEL, medan bild 2 är RÄTT...
Jag håller inte med. 
 
Jag har tyvärr inte en perfekt rygg, och min bästa balans har jag exakt som det ser ut på bild 1. 
Enligt Lisa så skulle det finnas utrymme att svikta/balansera både framåt och bakåt, och hon påstod att jag på bild 1 inte kunde svikta mer bakåt utan att jag då redan var i mitt bakersta läge. Men det är inte sant. 
 
Herregud, när Tama gör sina nerförsbackeskutt, då böjs min rygg bakåt i en snygg 90 graders vinkel. Hur sviktande och bra som helst. Och framåt har jag utrymme att balansera upp vid exempelvis en tvärnit.
På bild 2 har jag ingenstans att ta vägen framåt, då måste jag ta i med händerna i så fall. 
 
Det var allt jag lärde mig. Och det var ju då ingenting. 
Jag är lite sur för det. 650 spänn.
 
Jag kommer fortsättningsvis hålla mig till Emelie, Honza och Bent. Inte röra till det med fler. 
 
(Bent poängterade till exempel det här med tyngdpunkten av ryttaren på hästen, att man inte får glömma att ta med huvudet i beräkningen. På bild 2 är mitt huvud längre fram och ger mig alltså en helt annan tyngdpunkt över hästen; för långt fram.)
 
 
 
 
 
#1 - - Emelie:

Har aldrig kommenterat tidigare men nu kände jag att jag ville nämna en sak. Ganska enkel egentligen. Hästen kopierar din hållning, en häst som svankar blir svagare och får lättare ont i ryggen. På bild 1 svankar du, på bild två aktiveras dina bålmuskler och din svank är borta. Genom att du aktiverar bålmuskler och slutar svanka uppmanar du hästen till att göra detsamma vilket är det man vill komma åt med en korrekt sits. Ställ dig på alla fyra och testa hur det känns att bära något på ryggen om du har hållning 1 eller hållning 2.

Svar: Jo, du har rätt, jag svankar. Men efter flera besök hos kiropraktor är det konstaterat att jag tyvärr är svankig i mitt rakaste tillstånd. Att säcka ihop är precis vad det är för mig, som på bild 2, och om jag skulle rida så, skulle inte Tama också säcka ihop då? Hur gör man egentligen när man inte är perfekt i kroppen men ändå vill rida? Bent sa på clinicen att man måste kompensera sina fysiska brister med att rida upp dom/balansera upp dom, och att min fysiska tyngdpunkt ska vara över hästens mittpunkt. Om jag är för framåtlutad hamnar min tyngdpunkt över bogen, och kan det inte bli en överbelastning på bogarna då? Man vill ju inte ha en häst som springer runt på bogen. Sen vill jag påminna mig själv med att Tama faktiskt sagt till mig (genom Emelie Cajsdotter) hur HON vill att jag sitter på henne. Och när jag satt "skonsamt" dressyrrakt tyckte hon att vi inte fick kontakt. Hon ville att jag skulle trycka ner mitt säte ordentligt så att hon verkligen kände av mig hela tiden. Och att jag då satt på bakre delen av sittbenen var tydligen helt rätt. Första gången vi träffade Emelie kände sig Tama svag, och att hon snabbt blev trött, i ländryggen. På mindre än 6 månader hade det rättat till sig, och hon känner sig numera stark. Och jag har under den tiden ridit precis så som Tama sagt. Jag tolkade även Tamas ointresse av att ens vilja gå fram överhuvudtaget som att jag inte red henne på rätt sätt när jag red "centrerat". Det finns säkert massor av studier och vetenskapliga bevis för att centrerad ridning är bäst för hästen. Jag tror verkligen på det, annars skulle jag inte ha testat. Men för mig och Tama blev det inte rätt. Så man MÅSTE nog kunna individanpassa träningsformen lite grann. Precis som en annan sak Bent sa: "Det finns inte EN form för varken hästar eller människor, så det är idiotiskt att eftersträva en perfekt mall. Den perfekta sitsen/formen är individuell för varje ekipage."
Ninja

Till top